Bibeln tar upp ämnet omgifte efter skilsmässa i flera avsnitt, och det finns olika tolkningar och synpunkter inom olika kristna samfund och traditioner. Vissa kristna samfund tar en strikt tolkning av detta avsnitt och tror att omgifte efter skilsmässa i allmänhet inte är tillåtet utom i fall där äktenskapsbrott var en faktor i skilsmässan. Det är lätt att enbart referera till enstaka bibelverser och utifrån det skapa en trossats kring kristna skilsmässor, och glömma bort historisk pretext. På Jesu tid hade mannen alla rättigheter på sin sida och kunde avsluta med sin hustru praktiskt taget när han ville, vilket kunde få förödande konsekvenser för kvinnan då samhällena var uppbyggda ekonomiskt på ett helt annat sätt än i vår tid och till stor nackdel för kvinnan. Under Jesu tid var det sociala och kulturella sammanhanget där han bodde helt annorlunda än samtida tider, och kvinnors status varierade beroende på den specifika regionen och kulturella sammanhang.
Här är några centrala punkter om kvinnors rättigheter och roller under Jesu tid:
Patriarkalt samhälle: Det samhälle där Jesus levde var till stor del patriarkalt, vilket innebar att män hade auktoritets- och maktpositioner, både inom familjen och i samhället i stort. Män var vanligtvis hushållens chefer och fattade viktiga beslut.
Begränsade juridiska rättigheter: Kvinnor hade begränsade juridiska rättigheter och var ofta under sina fäders eller mäns auktoritet. Kvinnor kunde inte äga egendom självständigt och var underställd manliga släktingar.
Äktenskap och familj: Äktenskapet var en viktig institution, och kvinnor förväntades främst gifta sig och föda barn. Äktenskapsbrott fördömdes och skilsmässa var tillåten men föremål för särskilda regler. I judisk kultur betraktades äktenskapet som ett heligt förbund.
Religiösa sedvänjor: I det judiska religiösa sammanhanget spelade kvinnor roller i religiösa ritualer och högtidsdagar men hade begränsningar. Till exempel fick de i allmänhet inte tjäna som präster i templet, och det fanns särskilda regler för deras deltagande i synagogans gudstjänst.
Jesu interaktioner: Jesu interaktioner med kvinnor i Nya testamentet visar en avvikelse från några av de kulturella normerna i hans tid. Han deltog i samtal med kvinnor, erbjöd dem värdighet och respekt och utmanade samhällets förväntningar. Till exempel talade han med den samariska kvinnan vid brunnen (Joh 4) och försvarade kvinnan som fångats i äktenskapsbrott (Joh 8).
Kvinnliga lärjungar: Nya testamentet nämner också kvinnliga lärjungar och Jesu efterföljare, såsom Maria Magdalena, Johanna och Susanna (Luk 8:1-3). Dessa kvinnor stödde Jesu tjänst och försörjde ofta honom och hans lärjungar.
Respekt för kvinnor: Jesu förkunnelse betonade kärlek, medkänsla och alla människors lika värde i Guds ögon. Han utmanade kulturella normer som förnedrade eller marginaliserade kvinnor.
Det är viktigt att inse att medan samhället på Jesu tid hade patriarkala element och begränsningar av kvinnors rättigheter, interagerade Jesus själv med kvinnor på sätt som visade respekt och medkänsla. Hans lärdomar och exempel lade en grund för senare kristna samfund att utvecklas och utveckla mer inkluderande roller för kvinnor i kyrkans liv. Med tiden skulle kvinnors status och roller inom kristendomen fortsätta att utvecklas och förändras genom olika historiska och kulturella sammanhang.
—
Eva Gustafsson (generalsekreterare i Svenska Evangeliska Alliansen): Ibland möter man sådana som är väldigt kategoriska när det handlar om skilsmässa och äktenskap – som säger att skilsmässa alltid är fel. Men vad säger egentligen Bibeln?
– Det är viktigt att vi sätter oss in i vilka frågor som diskuterades i den judiska kulturen när Jesus talade. Vi vet att det fanns starka grupper bland rabbinerna som drev en väldigt liberal syn på skilsmässa. Det var vanligt med skilsmässa och det var också vanligt med polygami bland judar i Jesu samtid. Jesus markerar mot denna hållning, inte minst därför att hela poängen med äktenskapet är att skydda den svagare parten. Den som har sitt på det torra, som har försörjning och sådana bitar, har klarat sig – man kan dra vidare till en annan relation, men man lämnar då ofta någon väldigt utsatt efter sig.
– På Jesu tid var det många rabbiner som menade att mannen ändå kunde ta ut skilsmässa av vilka orsaker som helst. Det Jesus säger är att det inte alls är vad Skriften säger. Jesus nämner speciella orsaker som otukt eller otrohet – då har man brutit mot förbundet på ett sådant sätt att det inte är rimligt att begära att man ska vara kvar. Samtidigt är Jesus tydlig med att man måste inte skiljas för att någon har varit otrogen – även då kan man hitta tillbaka till varandra.
– Ibland har vi läst in att Jesus på något sätt gör upp med hela Gamla testamentets undervisning i de här frågorna. Det tror jag faktiskt inte att han gör. Exempelvis tror jag att det för Jesus vid en legitim skilsmässa var möjligt att gifta om sig. Det var en självklarhet i den judiska kontexten.
– I den judiska förståelsen fanns egentligen fyra konkreta innebörder i äktenskapslöftet: Man lovade varandra trohet och sexuell gemenskap – intimiteten hör ju till äktenskapet. Sedan fanns också de materiella behoven med, ofta exemplifierade med kläder och mat på bordet. Det var de fyra områden man tog ansvar för när man gifte sig, och därmed fanns det en bredare syn på att om man svek på de områdena, då var det grund för skilsmässa. Evas artikel i sin helhet.
Vad säger Bibeln om skilsmässa och omgifte?