Johannesevangeliet sticker ut i Nya testamentet för sitt teologiska djup och förhållningssätt till Jesu liv. Johannes tolkning av Jesus betonar hans gudomliga natur och framställer honom som Guds eviga ord som blivit kött. Nyckelteman är ljus kontra mörker, tro, kärlek och evigt liv. Nedan följer några teman och tolkningar från Johannesevangeliet.
1. Jesus som Logos (Ordet)
Joh 1:1-14 börjar med den berömda prologen: ”I begynnelsen var Ordet, och Ordet var hos Gud, och Ordet var Gud.” Den grekiska termen ”Logos” var ett begrepp om gudomligt förnuft eller visdom, och Johannes identifierar Jesus som detta eviga Ord som skapade alla ting och blev kött för att bo bland människorna. Detta framställer en kosmisk, preexisterande Kristus som betonar hans gudomlighet.
Tolkning: Jesus är inte bara en profet eller lärare utan inkarnationen av Guds innersta väsen, som överbryggar klyftan mellan Gud och mänskligheten.
2. Tecken och mirakel
Johannes hänvisar till Jesu underverk som ”tecken”, symboliska handlingar som uppenbarar hans härlighet och pekar på djupare andliga sanningar. Det finns sju tecken i Johannesevangeliet, bland annat att förvandla vatten till vin (Joh 2), att mätta de 5 000 (Joh 6) och att uppväcka Lasarus från de döda (Joh 11).
Tolkning: Dessa tecken är inte bara mirakulösa handlingar utan manifestationer av Jesu gudomliga auktoritet och en uppmaning att tro på honom som Guds Son.
3. ”Jag är”-uttalanden
Jesus använder en rad ”Jag Är”-uttalanden genom hela Johannesevangeliet, till exempel:
”Jag är livets bröd” (Joh 6:35)
”Jag är världens ljus” (Joh. 8:12)
”Jag är den gode herden” (Joh. 10:11)
”Jag är uppståndelsen och livet” (Joh. 11:25)
”Jag är vägen och sanningen och livet” (Joh. 14:6)
Tolkning: Dessa uttalanden kopplar Jesus till det gudomliga namnet JHWH (”Jag Är”) från 2 Mosebok 3:14, vilket ytterligare bekräftar hans gudomliga natur och hans roll i att ge andligt liv och frälsning.
4. Tro och evigt liv
Centralt i Johannesevangeliet är begreppet tro. Johannes syfte, som uttryckligen anges i Johannes 20:31, är att läsarna ska tro att Jesus är Messias, Guds Son, och att de genom att tro kan få evigt liv. Evigt liv är inte bara ett framtida hopp utan en nuvarande verklighet för troende som är förenade med Gud genom Kristus.
Tolkning: Tro är inte bara intellektuellt samtycke utan en förvandlande tillit till Jesus som resulterar i ett nytt slags liv, präglat av gemenskap med Gud.
5. Ljus mot mörker
Johannes kontrasterar ljus och mörker för att symbolisera kunskap kontra okunnighet, sanning kontra falskhet och liv kontra död. Jesus framställs som världens ljus (Joh 8:12), som erbjuder frälsning och lyser upp vägen till Fadern.
Tolkning: Jesu ljus avslöjar syndens mörker och separationen från Gud, och de som följer honom går från andligt mörker till livets ljus.
6. Kärleken och det nya budet
I Johannesevangeliet 13:34 ger Jesus sina lärjungar ett nytt bud: ”Älska varandra. Så som jag har älskat er, så skall ni älska varandra.” Denna kallelse till kärlek har sina rötter i Jesu självuppoffrande kärlek, som till fullo förverkligas i hans korsfästelse.
Tolkning: Kärleken Jesus talar om är agape-kärlek – ovillkorlig, självutgivande och reflekterar Guds kärlek. Denna kärlek är kännetecknet på sant lärjungaskap och det utmärkande kännetecknet för den kristna gemenskapen.
7. Den Helige Ande
Johannes presenterar den Helige Ande som Hjälparen som kommer att fortsätta Jesu verk efter Hans himmelsfärd. Anden kommer att leda troende in i hela sanningen, överbevisa världen om synd och förhärliga Kristus (Joh 14-16).
Tolkning: Den Helige Ande är Jesu ständiga närvaro i världen, vilket ger troende kraft att leva ut sin tro och förbli anslutna till Fadern genom Sonen.
8. Korsfästelsen som förhärligande
I Johannesevangeliet framställs Jesu korsfästelse inte som ett ögonblick av nederlag utan som hans ögonblick av förhärligande (Joh 12:23-33). Jesu död på korset är höjdpunkten på hans uppdrag, det yttersta uttrycket för Guds kärlek och det medel genom vilket frälsningen fullbordas.
Tolkning: Korset är det ögonblick då Guds frälsningsplan går i uppfyllelse och Jesus upphöjs till världens Frälsare.
Slutsats:
Johannesevangeliet presenterar en djup teologisk vision av Jesus som Guds inkarnerade Ord, ljuset som skingrar mörkret och källan till evigt liv för alla som tror på honom. Johannes betoning på tro, kärlek och den Helige Andes inneboende närvaro fortsätter att genljuda med kristen teologi och andlighet idag.
Varje del av Johannesevangeliet samverkar för att bilda en sammanhängande bild av Jesus som både helt gudomlig och helt och fullt mänsklig, den genom vilken Gud uppenbaras och det sätt på vilket mänskligheten kan träda in i evig gemenskap med Gud.