Introduktion till andlig krigföring

”Andlig krigföring” är ett begrepp inom vissa kristna teologiska traditioner som hänvisar till idén om en andlig kamp eller konflikt mellan de goda krafterna (i linje med Gud) och de onda krafterna (i linje med eller demoniska influenser). Detta koncept härstammar från olika avsnitt i Bibeln som talar metaforiskt om andliga strider och behovet av att troende är utrustade med andlig rustning. Här är några centrala punkter relaterade till begreppet andlig krigföring:

Biblisk grund: Begreppet andlig krigföring är baserat på bibliska passager som beskriver andlig konflikt, såsom Efesierbrevet 6:10-18 (se avsnittet längst ned i artikeln), som talar om att ta på sig ”Guds vapenrustning” för att stå emot djävulens planer. En annan sektion är 2 Korintierbrevet 10:3-4 (se avsnittet efter Efesierbrevet 6:10-18), som nämner att ”vapen i vår krigföring” är andliga.

Andlig strid: Förespråkare av konceptet tror att troende är engagerade i en pågående, osynlig andlig kamp mot onda krafter. Den här striden tros innefatta frestelser, angrepp på ens tro och inflytanden som försöker dra människor bort från Gud.

Guds vapenrustning: Efesierbrevet 6:10-18 beskriver ”Guds vapenrustning”, som innehåller komponenter som sanningens bälte, rättfärdighetens pansar, trons sköld, frälsningens hjälm och Andens svärd (Guds ord). Dessa föremål används symboliskt för att representera de andliga verktyg och dygder som troende bör använda i sitt försvar mot ondska.

Bön och andliga discipliner: Troende som deltar i andlig krigföring uppmuntras ofta att använda bön, fasta, studera Bibeln och andra andliga discipliner för att stärka sin tro och motstå attacker från onda krafter.

Auktoritet över demoner: Vissa förespråkare för andlig krigföring tror på den auktoritet som ges till troende att driva ut demoner och konfrontera andliga fästen. De kan ägna sig åt metoder som ”andlig kartläggning”, som syftar till att identifiera och be mot vad som uppfattas som ondskans fästen i en region.

Exorcism: I fall av misstänkt demonisk besatthet eller inflytande, utför vissa kristna traditioner exorcism, som är formella ritualer som syftar till att driva ut demoniska entiteter från individer. Då exorcism är extremt farligt krävs ett särskilt kall från Gud för att utföra det.

Urskiljning av olika inflytanden från andar: Urskiljning av andar är bruket att skilja mellan Guds inflytande, mänskliga motiv och demoniska inflytanden. Det anses vara en viktig färdighet i andlig krigföring.

Det är viktigt att notera att begreppet andlig krigföring varierar mellan kristna samfund och teologiska traditioner. Medan vissa betonar detta koncept och införlivar det i sina praktiker, kan andra tona ner det eller ha andra tolkningar av de relaterade bibliska avsnitten. Tron på andlig krigföring är inte universell bland alla kristna, och det är ett ämne för teologisk debatt inom tron.

I kristendomen syftar en ”andlig kamp” ofta på begreppet andlig krigföring. Detta är tron att kristna är engagerade i en andlig kamp mot ondskans makter, som inkluderar djävulen och hans demoner. Bibeln, särskilt i Nya testamentet, innehåller flera avsnitt som anspelar på denna andliga kamp. En av de mest kända sektionerna finns i Efesierbrevet 6:12 (NIV): ”Ty vår kamp är inte mot kött och blod, utan mot härskarna, mot överheten, mot denna mörka världs makter och mot ondskans andemakter i de himmelska rikena.”

Kristna uppmuntras att ta på sig ”Guds fulla vapenrustning” för att stå emot dessa andliga attacker. Denna rustning innehåller element som sanningens bälte, rättfärdighetens pansar, trons sköld, frälsningens hjälm, Andens svärd (Guds ord) och bön.

Tanken är att kristna genom att förbli andligt vaksamma, grundade i Bibelns läror och förlita sig på bön och tro, kan motstå fiendens frestelser och bedrägerier. Det är en metaforisk kamp om de troendes hjärtan och sinnen, som betonar vikten av att leva ett rättfärdigt och trofast liv.

Det är av vikt att notera att tolkningar av andlig krigföring kan variera mellan olika kristna samfund och individer. En del kanske tar det här begreppet mer bokstavligt, medan andra ser det som en metaforisk eller symbolisk representation av den pågående kampen för att leva ett gudfruktigt liv i en fallen värld.

Ett exempel på andlig krigföring inom ramen för kristen tro involverar en troendes kamp mot frestelser, negativa influenser eller personliga utmaningar som kan ses som manifestationer av andlig konflikt. Här är ett hypotetiskt exempel för att illustrera det konceptet:

Scenario: En kristen som heter X går igenom en svår period i sitt liv. X har kämpat med känslor av ilska, bitterhet och oförlåtelse på grund av ett tidigare svek. Dessa negativa känslor har börjat påverka X relationer, X allmänna välbefinnande och till och med X tro.

Exempel på andlig krigföring:

1. Känna igen striden: X inser att X känslor påverkar relationen till Gud och andra. X tror att X är inbegripen i en andlig kamp, eftersom dessa negativa känslor driver  bort X från Guds undervisning om förlåtelse, kärlek och medkänsla.

2. Bön och bibelstudium: X börjar engagera sig i andliga discipliner som en form av andlig krigföring. X ber innerligt och ber om Guds vägledning och styrka att övervinna dessa negativa känslor. X vänder sig till Bibeln för att hitta verser och lärdomar om förlåtelse och vikten av att släppa taget om bitterhet.

3. Andlig rustning: X kommer ihåg metaforen om ”Guds vapenrustning” från Efesierbrevet 6. X tar medvetet på sig ”rättfärdighetens pansar” för att skydda sitt hjärta och sina känslor, och X tar upp ”trons sköld” för att avleda negativa tankar och känslor. X använder också ”Andens svärd”, som representerar Guds ord, för att motverka negativa tankar med positiva, bibliska sanningar.

4. Bekännelse och omvändelse: X erkänner sina egna tillkortakommanden och synder, inklusive sin egen oförsonliga attityd. X bekänner sina synder och ber Gud om förlåtelse. Detta är en del av den andliga krigföringen mot bitterhetens och förbittringens onda inflytanden.

5. Söker stöd: X inser att andlig krigföring kan vara utmanande och söker stöd från sin kristna gemenskap. X delar med sig av sina svårigheter till sin pastor, som ger råd och uppmuntrar X att engagera sig i andliga övningar som främjar helande och förlåtelse.

6. Motstånd och seger: Med tiden, genom ihärdig bön, biblisk reflektion och stöd från X församling, börjar X känna tyngden av sina negativa känslor lyfta och denna förvandling ses som en andlig seger i den pågående kampen mot negativa andliga influenser.

I ovanstående exemplet tillämpas begreppet andlig krigföring på en personlig kamp med negativa känslor och kampen mot oförlåtelse och bitterhet. Det innebär användning av andliga discipliner, förtröstan på Guds vägledning och stöd från en kristen gemen skap för att övervinna dessa andliga utmaningar. Detta är bara ett sätt på vilket begreppet andlig krigföring kan förstås och tillämpas i samband med personlig kamp och tro.

Billy Graham avseende andlig krigföring

Pastor Billy Graham var en framstående amerikansk evangelist, predikant, mest kända företrädaren för Southern Baptist Convention och grundare av  Billy Graham Evangelistic Association (BGEA)  tog upp begreppet andlig krigföring i sina läror och skrifter. Grahams inställning till andlig krigföring hade sina rötter i traditionell kristen tro och bibliska läror. Nedan följer några centrala aspekter av hur Billy Graham diskuterade andlig krigföring.

Den andliga krigföringens verklighet: Graham bekräftade den andliga krigföringens verklighet som ett bibliskt begrepp. Han trodde att kristna är engagerade i en andlig kamp mot onda krafter, inklusive djävulen och hans demoner. Denna kamp äger rum i den andliga världen och kan manifestera sig på olika sätt i de troendes liv.

Guds vapenrustning: Graham hänvisade ofta till Efesierbrevet 6:10-18, som beskriver ”Guds vapenrustning”. Han betonade vikten av att de troende tar på sig denna andliga rustning för att stå fasta mot djävulens planer. Graham såg Guds vapenrustning som en viktig aspekt av andlig beredskap.

Bön och Guds Ord: Graham trodde att bön och studiet av Bibeln var väsentliga i den troendes andliga krigföring. Han uppmuntrade kristna att be om beskydd, vägledning och styrka, och att fördjupa sig i Guds ord för att få andlig insikt och styrka.

Motstå frestelser: Graham betonade vikten av att motstå frestelser och djävulens planer. Han trodde att Kristi kraft var tillgänglig för att hjälpa troende att övervinna synd och frestelser.

Befrielse från träldom: Graham trodde också på Kristi kraft att befria individer från slaveri under synd och andligt förtryck. Han ledde många evangelisationsevenemang där han inbjöd människor att komma fram för att göra ett åtagande till Kristus och uppleva andlig befrielse.

Omvändelse och förlåtelse: Graham undervisade om vikten av omvändelse och förlåtelse i samband med andlig krigföring. Han uppmuntrade människor att söka förlåtelse för sina synder och att förlåta andra som ett sätt att bryta det andliga slaveriets grepp.

Gemenskap och ansvarighet: Graham betonade ofta den kristna gemenskapens roll i andlig krigföring. Han ansåg att troende skulle stödja och be för varandra när de stod inför andliga strider.

Det är centralt att notera att Billy Grahams inställning till andlig krigföring överensstämde med vanliga kristna läror och evangeliska övertygelser. Han såg Kristi kraft, tro och bön som viktiga verktyg för att engagera sig i andlig krigföring och övervinna ondskans makter. Under hela sin omfattande verksamhet strävade Graham efter att föra människor till tro på Kristus och uppmuntra dem på deras andliga resa, som ofta innebar att man tog itu med begreppet andlig krigföring.

John Calvins syn på andlig krigföring

John Calvin, en 1600-talsteolog och en av nyckelfigurerna i den protestantiska reformationen, tog upp olika teologiska begrepp, inklusive de som var relaterade till andlig krigföring, i sina teologiska skrifter och kommentarer. Även om Calvin inte hade en specifik avhandling tillägnad andlig krigföring, berörde hans läror och övertygelser detta koncept inom det bredare sammanhanget av hans reformerta teologi.

Här är några centrala punkter relaterade till John Calvins syn på andlig krigföring:

1. Guds suveränitet: Centralt i Calvins teologi är Guds suveränitet. Han betonade att Gud har kontroll över allting, inklusive andliga krafter. Detta synsätt är relevant för förståelsen av andlig krigföring, eftersom det sätter yttersta tillit till och förtröstan på Guds kraft och beskydd.

2. Totalt fördärv: Calvins doktrin om totalt fördärv antyder att människor är fallna och syndiga av naturen, och de är oförmögna att frälsa sig själva. Detta begrepp erkänner den andliga kampen inom individer och behovet av gudomligt ingripande för att övervinna synd och frestelser.

3. Predestination: Calvins predestinationslära lär att Gud redan har bestämt vem som kommer att bli frälst och vem som inte kommer att bli det. Detta teologiska ramverk kan påverka hur kalvinister ser på andlig krigföring, eftersom det innebär att Guds utvalda ges nåden att motstå andlig ondska. När det gäller Calvins predestinationslära möter den kritik då Johannesevangeliet 3:16 verkar motbevisa tanken att Gud väljer att frälsa vissa människor och inte andra. Det står att ”så älskade Gud världen”, inte ”så älskade Gud vissa människor i världen”. Och det står klart och tydligt att ”den som tror på honom” får evigt liv.

4. Tro och rättfärdiggörelse: Calvin betonade vikten av tro på Kristus för rättfärdiggörelse och frälsning. Troende rättfärdiggörs genom tro allena, och denna tro är ett medel genom vilket de kan motstå andliga frestelser och växa i helighet.

5. Biblisk auktoritet: Calvin hade en hög syn på Skriften och dess auktoritet i frågor om tro och praxis. Han trodde att Bibeln gav vägledning och insikt för troende i att hantera andliga kamper och frestelser.

6. Kyrkans roll: Calvins ecklesiologi betonade vikten av kyrkan som en gemenskap av troende. Kyrkan, enligt hans uppfattning, ger andligt stöd, undervisning och ansvarighet, vilket kan hjälpa individer i deras andliga krigföring.

7. Bön och lydnad: Även om Calvin inte använde termen ”andlig krigföring” i nutida bemärkelse, uppmuntrade han bön, lydnad mot Guds bud och tillit till den Helige Ande som väsentliga komponenter i det kristna livet. Calvins läror om andlig krigföring är kanske inte lika explicita eller systematiska som de hos vissa moderna kristna teologer, men de är inbäddade i hans bredare teologiska ramverk. Hans betoning på Guds suveränitet, mänskligt fördärv, predestination, tro och kyrkans betydelse fortsätter att forma det sätt på vilket många kalvinister närmar sig begreppet andlig krigföring och det kristna livet i allmänhet.

Dr. R.C. Sproul syn på andlig krigföring

Dr. R.C. Sproul var en mycket inflytelserik reformert teolog, lärare och grundare av Ligonier Ministries, tog upp olika teologiska ämnen, inklusive begreppet andlig krigföring, i sina läror och skrifter. Även om Sproul inte enbart fokuserade på andlig krigföring, gav hans reformerta teologi en grund för att förstå detta begrepp inom en bredare teologisk ram.

Här är några punkter relaterade till R.C. Sprouls tolkning på andlig krigföring:

1. Reformert teologi: Sprouls teologi var fast rotad i den reformerta traditionen, som betonar Guds suveränitet, totalt fördärv, predestination och Skriftens auktoritet. Dessa teologiska principer formar hans syn på andlig krigföring.

2. Guds suveränitet: Sproul bekräftade Guds suveränitet och betonade att Gud har kontroll över allting, inklusive den andliga sfären. Denna tro ligger till grund för förståelsen att Gud till slut segrar i den andliga striden.

3. Totalt fördärv: Liksom andra reformerta teologer lärde Sproul ut läran om totalt fördärv, som hävdar att alla människor är medfött syndiga och oförmögna att frälsa sig själva. Denna lära informerar om erkännandet av den andliga kampen inom individer och behovet av gudomligt ingripande.

4. Predestination: Sprouls undervisning om predestination återspeglar den reformerta tron att Gud har förutbestämt vem som kommer att bli frälst. Detta teologiska perspektiv kan påverka hur han och hans efterföljare ser på andlig krigföring, eftersom det innebär att Guds utvalda ges nåden att motstå ondska. Predestinationsläran möter kritik hos många kristna då Johannesevangeliet 3:16 verkar motbevisa tanken att Gud väljer att frälsa vissa människor och inte andra. Det står att ”så älskade Gud världen”, inte ”så älskade Gud vissa människor i världen”. Och det står klart och tydligt att ”den som tror på honom” får evigt liv.

5. Helgelse:  Sproul betonade helgelseprocessen, vilket är den progressiva tillväxten i helighet och överensstämmelse med Kristi avbild. Andlig krigföring ses som en pågående aspekt av den troendes helgelseresa.

6. Skriftens auktoritet: Sproul, liksom andra reformerta teologer, upprätthöll Skriftens auktoritet i alla frågor som rörde tro och praxis. Han trodde att Bibeln ger vägledning för att förstå och engagera sig i andlig krigföring.

7. Nådemedel: Sproul förespråkade användningen av ”nådemedlen”, vilket inkluderar läsning och studier av Bibeln, bön, tillbedjan och sakramenten (i vissa reformerta traditioner). Dessa metoder anses vara viktiga för att utrusta troende för andlig krigföring.

8. Kyrkans roll: Sproul värderade kyrkans roll som en gemenskap av troende som ger andligt stöd, undervisning och ansvarighet. Kyrkan ses som en plats där troende kan få vägledning och uppmuntran i sina andliga strider. Även om Dr. Sproul inte producerade en omfattande systematisk teologi om andlig krigföring, lade hans teologiska läror grunden för hur många i den reformerta traditionen förstår och engagerar sig i detta koncept. Sprouls skrifter och föreläsningar tog ofta upp de bredare teologiska principer som informerar den troendes inställning till andlig krigföring inom ramen för reformert teologi.

Efesierbrevet 6:10-18: Ta på er Guds rustning
10 ”Till sist: Var starka i Herren och hans väldiga kraft. 11 Ta på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens lömska attacker. 12 Det är ju inte människor vi strider mot, utan mot härskare och makter, mot mörkrets världshärskare och mot onda andemakter i himlarymden.

13 Ta därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot när ni attackeras av ondskan, och behålla era ställningar när ni fullföljt allt.

14 Stå alltså fasta! Spänn på er sanningen som ett bälte och rättfärdigheten som en bröstsköld. 15 Sätt som skor på era fötter den beredskap som evangeliet om fred ger. 16 Håll alltid trons sköld framför er, för med den kan ni släcka den ondes alla brinnande pilar. 17 Ta emot frälsningens hjälm och Andens svärd, som är Guds ord. 18 Gör det under ständig bön och vädjan. Be alltid i Anden. Vaka därför, och be uthålligt för alla de heliga, utan att tröttna.

JL