Kårledaren hos Frälsningsarmén i Varberg, Per-Göran Gniste, predikade under lördagskvällen den 25/5/24 över (den kristna) ”koden”. Texten nedan är en exakt avskrivning av predikan:
När jag lyssnade till Bodil Pramvall, det var ganska länge sedan, när hon hade en kort apell på Nattcaféet som vi då hade tillsammns med de andra kyrkorna i Varberg, så så kom jag på namnet på mina tankar idag. Jag kallar dem för ”koden”
Bodil berättade hur hon gick förbi ett nybygge vid Peder Skrivares Skola och kunde titta in i uppgången. Hon berättade hur fint det var. Man kunde se in igenom glasdörrarna. Inne i huvudentrén finns det ett ”konstverk”, jag vet inte riktigt vad man ska kalla det, som man kan se när man går utanför och tittar in. Vad jag förstår så är det väldigt fint. Huset i sig är också mycket fint.
Men det var inte det som Bodil la märke till först, för hon hon har ju gått förbi det många gånger.
Utan det var de två flickorna som försökte komma in i huset.
Nuförtiden finns det ofta ett portlås på nya husbyggnader.
För att man skulle kunna komma in så måste man ha en kod som man knappar in. Och det var tydligen detta som flickorna hade problem med. Hur de än försökte så hade svårt att komma in. Så kan det bli när man inte kommer ihåg koden. I många fall har man inte hur många försök som helst.
Jesus sa ju:
”Låt inte era hjärtan oroas. Tro på Gud och tro på mig.
I min Fars hus finns många rum. Om det inte vore så, skulle jag då ha sagt er att jag går bort för att bereda plats för er?
Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så ska jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att ni ska vara där jag är.
Och vart jag går, det vet ni. Den vägen känner ni.”
Tomas sade: ”Herre, vi vet inte vart du går. Hur kan vi då känna vägen?”
Vad då, Bereda plats. Det här var lite svårt att förstå.
Det verkar som om lärjungarna här inte riktigt hade förstått vem Jesus var. Filippus säger ju till Jesus: Låt oss få se fadern, så räcker det för oss.
Lärjungarna hade varit med om fantastiska saker tillsamman med Jesus. Men ändå hade inte Filippus förstått vem han var tillsammans med.
”Jesus svarade: ’Så länge har jag varit hos er, och du har inte lärt känna mig, Filippus. Den som har sett mig har sett Fadern. Hur kan du säga: Visa oss Fadern?
Tror du inte att jag är i Fadern och att Fadern är i mig? Orden jag talar till er säger jag inte av mig själv. Fadern bor i mig och gärningarna är hans verk.
Tro mig: jag är i Fadern och Fadern är i mig. Och kan ni inte det, tro då för gärningarnas skull.'”
Jesus sa ”kom och följ mig”, han sa inte: sitt här och vänta tills du dör och kommer till himlen.
Förresten, hur vet vi att vi kommer till himlen om vi bara sitter här och väntar. För då hade han ju lika väl kunnat ta upp oss till himlen direkt. Men istället vill Gud nu peka på sig själv, så att fler väljer att följa Jesus och går den rätta vägen. Detta kan ske genom dig och mig, vi som följer Jesus.
De första kristna kallades faktiskt för ”De som tillhör den Vägen”. Detta kan vi läsa om Apg. 9:2.
Är det inte så att det eviga livet börjar när vi har tagit emot Jesus som vår personlige frälsare. Då bjuder Jesus in oss att gå på kärlekens väg. Och detta är evigt liv, att de känner dig, den enda sanne Guden, och den du har sänt Jesus Kristus. Detta är en vers ur Jesu översteprästerliga förbön Joh. 17.3
Vi försök att få våra sammankomster i våra kyrkor bli lite häftigare. Är det fel om jag säger lite mer världsligare. Men jag tror att det bara är när vi får smaka på det liv som Jesus har att erbjuda oss, som det verkligen blir häftigt.
Vi måste introducera vår besökare om Jesus. Till den väg som Jesus kallar oss att gå.
Får vi smaka på livet i Jesus fotspår eller handlar det mest om ett antal aktiviteter som skall konkurrera med aktiviteter utanför kyrkan?
Det spelar ingen roll om hur många aktiviteter som vi har om vi inte når ut med vårt budskap.
Det spelar ingen roll hur ofta du och jag går dessa aktiviteter om vi inte är öppna för vad som har att erbjudas oss.
Det är faktiskt en fråga om att komma hem igen. Komma hem till Gud, både för dig och mig.
För dig som inte har upplevt Jesus som din personlige frälsare bjuder Han dig att komma hem.
Men hur vet vi att Gud vill att vi ska komma hem igen?
Är det så säkert?
Vi som har gjort honom så mycket ont, vill han verkligen att vi kommer hem igen?
Det vill han, för Jesus sa ju: ”Låt inte era hjärtan oroas. Tro på Gud och tro på mig. I min Fars hus finns många rum. Om det inte vore så, skulle jag då ha sagt er att jag går bort för att bereda plats för er? Och om jag nu går bort och bereder plats för er, så ska jag komma tillbaka och hämta er till mig, för att ni ska vara där jag är.”
Allt det som stänger oss ute från vårt himmelska fadershem, allt det som gör att vi går vilse, allt det tar han bort. Alla våra synder har Jesus tagit bort då han dog på korset för oss. Gud är inte längre vred på oss.
Vi behöver inte längre vara rädda för Gud och fly för honom. Han är en försonande Gud. Ja, faktum är ju att det var för att Gud älskade oss så mycket som han utgav sin enfödde Son, Jesus Kristus, för att alla som tror på honom inte ska gå förlorade utan ha evigt liv.
Det är klart att Gud inte gillar att vi gör fel, men Han älskar oss ändå för den person vi är.
Paulus säger ju ”Ja, för det goda som jag vill gör jag icke; men det onda som jag icke vill, det gör jag.” Men samtidigt visste han att det han skrev inte var någon ursäkt.
Fråga som jag kan ställa finns det plats för mig i himlen?
Då kommer vill tillbaka till vad Jesus sa: ” I min Faders hur finns många rum.” Därför säger Jesus idag genom sitt ord: ”Där finns plats för alla, också för dig och mig. Jesus dog för alla, han har gottgjort för all vår synd. Därför finns det plats för alla. Alla människor är välkomna hem till Gud.
Lyssna nu. Det finns bara en väg att gå.
Den vägen är Jesus, Han som är vägen, sanningen och livet. Så lyssna inte på alla dem som säger att dom ska visa dig vägen till Gud, som lovar dig lycka och frälsning, bara du gör som de säger, bara du följer dem och deras regler, eller gör de och de övningarna. Den enda vägen hem , den enda frälsningsvägen är Jesus. Den finner vi i Bibeln. För han är den ende som har gjort något åt det som stängde vägen för oss, nämligen vår synd. Den har han tagit bort.
Tror du att du hittar vägen hem? Följ Jesus, så kommer du hem till Gud. Följ honom hela livet. Gå inte bort från honom. För då går du bara vilse igen och blir förtvivlad och rädd. Följ honom ända hem till Gud.
Jesus sa: ” Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.”
Vår inställning till sanningen bestämmer ofta utfallet av våra liv. Om vi inte älskar sanningen och står emot den, så står vi även mot frälsningen. Om vi däremot älskar sanningen, så omfamnar vi frälsningen och tar emot belöningen : Livets krona.
Jag läste detta som någon hade skrivit.
När vi dömer oss själva och i tror dödar det som sanningen har visat oss om oss själva förvandlas vi genom tro till hans härliga bild.
Att bli lik Jesus, det är min längtan, att tanke, gärning och ord må visa vad jag tror. Att bli lik Jesus, det är min längtan, hans Ande hjälper mig att bli honom lik.