• november 23, 2024

Den athanasianska trosbekännelsen

okt 9, 2023

Den athanasianska trosbekännelsen, även känd som Quicunque Vult (latin för ”vem som vill”), är ett uttalande om kristen tro som formulerar läran om den heliga treenigheten och Jesu Kristi gudomlighet på ett mer detaljerat och uttryckligt sätt än apostlarnas trosbekännelse. Den är uppkallad efter Saint Athanasius, en framstående tidig kristen teolog som försvarade den nicenska trosbekännelsen och ortodoxa trinitariska doktrinen mot arianismen på 4:e århundradet. Det är dock viktigt att notera att Athanasius faktiskt inte skrev denna trosbekännelse; Dess författarskap är osäkert.

Den athanasianska trosbekännelsen används inte lika ofta i kristen tillbedjan som den nicenska trosbekännelsen eller apostlarnas trosbekännelse, men den har varit historiskt betydelsefull för att forma kristen doktrin, särskilt i västerländsk kristendom. Det anses ofta vara ett trosuttalande som dyker djupt in i treenighetens natur. Här är öppningen av den athanasianska trosbekännelsen:

”Den som önskar bli frälst måste framför allt hålla den katolska tron.
Den som inte håller den hel och obefläckad kommer utan tvivel att förgås för evigt.
Och den katolska tron är denna: Att vi dyrkar en Gud i Treenigheten och Treenigheten i Enhet.”

Den athanasianska trosbekännelsen fortsätter med att utveckla treenighetsläran och betonar jämlikheten mellan Fadern, Sonen och den Helige Ande, samtidigt som de lyfter fram deras distinkta personer. Den fastslår nödvändigheten av att tro på Jesu Kristi inkarnation, hans sanna gudomlighet och sanna mänsklighet, och vikten av tro på uppståndelsen och den slutliga domen.

Trosbekännelsen är längre och mer detaljerad än apostlarnas trosbekännelse, och dess användning har varierat mellan kristna valörer. Medan vissa kyrkor reciterar det i liturgiska inställningar, kanske andra inte använder det alls. Det är särskilt förknippat med västerländsk kristendom, inklusive romersk-katolska, anglikanska och vissa protestantiska traditioner, men det används mindre vanligt i Östortodox kristendom.

 

JL